Halva semestern kvar!

Nu har jag halva tiden kvar på min semester.

Första halvan tillbringade jag par dagar hos min syster i Göteborg, och så mycket som vi gjorde på dessa dagar har jag inte gjort dom senaste 2 åren, räknat helger. Vad har jag varit??

Vi hann vara på olika ställen med musik och dans, åka båt, sola, cykla, äta go mat och givetvis massor med god dryck.

På ett ställe som vi besökte under fredagen var mycket intressant. Den uppmärksamhet jag fick, förvånade mig verkligen. Har nog inte riktigt förstått det ännu, men någonstans, långt nertryckt i mitt huvud, så förstår jag att att när jag plockar fram mitt leende så får jag uppmärksamhet.

Men de leende är ibland svårt att ta fram. Har man under par år fått höra hur dålig man är, hur man inte duger, hur man är psykiskt sjuk, hur man är lat, hur man är äcklig, hur man är smutsig...............och allt är mitt fel!!!! Sen nästa dag, världens snyggaste, bästa sambo!!!

Tro mig, då försvinner ens självkänsla och man tror sig inte kunna duga till något. man blir väldigt sluten och drar sig undan allt och alla. Man går med nedsänkt huvud och min underläpp har många ärr av ständigt bitande. Kommer på mig själv än idag att jag biter mig i underläppen, en trygghetskänsla som jag skapat att skydda mig själv. Ja, jag skyddar mig själv fortfarande och har vissa dagar då jag vill bara låsa in mig hemma och fly.

Men så kommer det en dag som denna fredag, jag kände mig vacker, jag kände mig i harmoni, jag kände mig glad och då kom leendet fram. Kom fram en man och tog min hand och sa: Du är den vackraste här ikväll!! Så vacker! Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga, så det blev ett tack!

Det går upp och ner, igår och idag är det lite ner, men jag kämpar på att ta mig igenom allt och det som fortfarande hänger över mig. Kan inte riktigt skriva om det, men myndigheter är inblandade. Känns lite jobbigt att ha det över min semester men jag kommer fixa det.

Sen vill jag bara säga tack till en viss person som dök upp i mitt liv, när jag hade det som jobbigast. Jag tror vi blir tilldelade människor för stunden, så man skingrar tankat på annat än det som är jobbigt. Så TACK till dig som dök upp, finns kvar ännu och fick mig att må bra :)!!!

Nu iväg och hämta min cykel :)

//Vanja